Maximalisten

"I have a dream", 2,0 gånger hastigheten
Jag har kanske nämnt att jag älskar att lyssna på ljudböcker. Under den varmare delen av året (den del som verkar utebli i år) så prenumererar jag alltid på Storytel och har så gjort sedan de startade 2005 då jag fick en mycket liten grej av min man i födelsedagspresent. Den väldigt lilla grejen var en sak som man kunde koppla till telefonen och så kunde man på något sätt jag inte förmår redogöra för lyssna på böcker i sin telefon medan man promenerade, städade, vilade, körde bil eller vad som helst annat. Det hela var mycket praktiskt och roligt och jag blev snabbt förälskad i den lilla grejen som gjorde att jag aldrig behövde känna mig litteraturlös. 
 
Maken, som också är storkonsument av litteratur, lyssnade aldrig på ljudböcker. Han tyckte att det var så mycket mysigare att jag läste dem högt för honom och eftersom jag själv gillar högläsning så gjorde vi så. Jag läste högt, han lyssnade, jag lyssnade på ljudbok, han läste tyst för sig själv. Allt fungerade perfekt och det i många år. 
 
Så hände det sig att maken under en längre flygning till Kina undrade vad jag hade för bok på gång? Den heter "Ensam på Mars", svarade jag sanningsenligt och fick se ett snabbt utvecklat lystet uttryck i makens ansikte. Planeten? frågade han. Planeten, svarade jag. Till saken hör att min man mycket sällan intresserar sig för skönlitteratur, delvis - skulle jag tro - för att han inte hinner med men kanske ändå mest för att han tycker att verkligheten så ofta överträffar dikten. Science fiction undantagen. Han är och förblir en människa som tindrar med ögonen när rymden och dess cowboys på något sätt beskrivs, dramatiseras, fantiseras om eller skjuts upp i omloppsbana. 
 
Jaha, sa han. Rymden alltså? 
Rymden, nickade jag. 
 
Telefonen bytte genast händer och öron och jag fick försjunka i en film medan maken åkte till Mars. Och här kunde kanske anekdoten tagit slut om det inte vore för:
 
under en månad nu så erbjuder Storytel obegränsad lyssning för endast 9 spänn. Det tyckte maken var ett klipp. Det tar vi, ropade han och satte sedan genast igång att välja böcker. Han laddade ner ett stort antal titlar och skred sedan till verket med att lyssna på dem, och där kom också förklaringen till varför "Ensam på Mars" inte ens varade under hela flygningen.
 
"Vad konstigt det låter?" 
"Ökade lyssningshastigheten."
"Va? Varför det?"
"Vad då, varför? Då hinner jag ju många böcker?"
"Ja men, det är ju inte precis avkopplande att lyssna på en människa som pratar så där?"
"Man vänjer sig! Faktum är att allt annat låter så släpigt och ointressant nu, jag tänker till och med fortare än annars. Idel fördelar!"
 
Hittills har Hans Rosling berättat om sitt liv i superspeed, Martin Luther Kings dröm och samtliga andra tal dundrat mot trumhinnorna i rasande takt, Ready player one swishat fram i överljudshastighet och Rocket boys har aldrig hörts fortare. 
 
Resultatet? Maken nöjd, jag inte direkt. Aldrig har en månad varat längre. 
 
Här ser vi mannen i mitt liv i en annan situation i vilken JAG gärna hade haft en knapp där jag kunde öka om inte lyssningshastigheten så i alla fall beslutsprocessen rörande vilket ord han ämnar försöka krossa mig med. 
 
 
 
 
#1 - Beprövad

Kan du inte bara väcka honom? Det ser ut som om han sover.

Svar: Provar det nästa gång!
Maximalisten