Maximalisten

Konsthantverkarna Karlstad
Igår fick jag ett meddelande från den yngsta. SMS:et löd, "Men du mamma, vill du göra mig en jättestor tjänst?" Och det vill man ju om man är jag och det är jag ju så det ville jag varpå jag frågade, "Vad?" och hon svarade, "Kör till Marcus och byt bil med mig, kör sedan hem pappas bil till pappa så jag kan stanna här och äta mat med Marcus och Micke." Sagt och gjort. Jag vek in mig i bilen och slog på motor och blinkers för vidare färd mot Hammarö. Där gav jag den yngsta nycklarna, bytte några ord med pojkarna varav den ena grillade medan den andra mötte sig själv i fotboll, klättrade in i ex-makens gigantiska SUV och försökte förgäves komma på hur man egentligen kör den och framför allt hur man får igång AC:n. Det första klarade jag mot alla egentliga odds men det sistnämnda fick en gammalmodig lösning - jag blev tvungen att köra med sidorutorna nere och därmed en avsevärt förhöjd risk för ansiktsförlamning. 
 
Ligger det förresten någon sanning i det där med det alltid närvarande hotet om ansiktsförlamning så fort man kör med rutorna öppna? Det har jag nämligen hört ända sedan jag var liten. "Sitt INTE i drag! Det är som att be om en halvsidig ansiktförlamning!" 
 
Men varför halvsidig då? undrade jag som som typ 7-åring. Om man har båda rutorna nere samtidigt så borde det väl i alla fall leda till en dubbelsidig förlaming? Hur som helst så fruktade jag det där väldigt mycket och kände direkt av förlamingsfobin även igår trots att jag inte har några vetenskapliga belägg för att propagandan från barndomen är korrekt. Den kan ju lika gärna komma från det där facket av gedigna ärvda andra lögner som att man får kramp om man badar efter maten, att man får mask i magen om man biter på naglarna och att mungiporna spricker om man skriker på sina föräldrar. 
 
Hm. 
 
Hur som helst så körde jag alltså bilen till barnens pappa som i sin tur inte erbjöd mig skjuts hem utan bara vinkade uppmuntrande åt mig när jag vaggade iväg i den tropiska hettan. Vaggade gjorde jag på grund av elakt köttsår som uppenbarat sig under foten. Jag älskar sommar och värme och sommarvärme och allt med sommaren men mina fötter tål den absolut inte. Jag får skavsår och hälsprickor så att det står härliga till, men låt oss för all del inte fördjupa oss i det utan istället försöka komma till saken! Gode värld så långrandig jag är!
 
Jo, jag strosade alltså gatorna fram i makligt tempo tills jag närmade mig den stadsdel som jag själv bor i. Där överraskade jag mig själv genom att gå en annan väg än den jag först tänkt mig och vilken strålande improvisation det visade sig vara! 
 
Se själva!
Åsa Canbäck ställer ut hos Konsthantverkarna Karlstad. Och hur bra gör hon inte det? Jo, det ska jag gärna berätta för er - hon gör det så himla bra att man plötsligt känner att det inte är så noga om man inte äger något särskilt alls utom kanske just den konst man redan har och den konst som Åsa Canbäck gör och som man vill köpa! 
Skulle inte ha något emot att förvandla hela våningen till ett smakfullt stall för dessa underbara springare.
Har Sleipner någonsin varit vackrare? Mer kraftfull? Nej.
Be still my beating heart!
Allt finns hos Konsthantverkarna Karlstad och utställningen där ni kan köpa hästarna på bilderna och många fler varar maj ut. Löp och köp, säger jag. Själv ska jag önska mig en i födelsedagspresent. Jag blir ju 51 i sommar och det tycker jag personligen bör uppmärksammas genom en strid ström av gåvor, allsköns annan uppvaktning samt elaborerade kärleksförklaringar och hyllningar från familj, vänner och i dagspress. 
 
#1 - Islycka

åh vilka fina hästar, speciellt skimmeln som stegrade :D

Svar: Ja! Helt underbara! Jag blev så förälskad i alla. OCH - det fanns sjöhästar också. :-)
Maximalisten

#2 - Anonym

Så fina hästar!
OCH underbart skrivet Janet! Älskar din humor och dina målande reflektioner på detta liv. Värme, kaos, skavsår och det vackra i en härlig kompott. Varma hälsningar till dig från två hälar till med plåster och min något trötta hjärna som du nu lyckats pigga upp!!! Tack!!! / Emilia Snövit

Svar: Tack för hälsningar och för beröm! Blev väldigt glad för det! Så roligt att jag känner dig lite och numera också din konst som jag fullständigt älskar. Jag är ett stort fan förstår du. :-)
Maximalisten