Maximalisten

Framtida partners
Inte för att jag tror det eller hoppas på det men om, jag säger om, maken skulle lämna mig så skulle det förstås vara väldigt väldigt tråkigt men till min stora glädje och lättnad så kommer jag i sådana fall inte att behöva förbli ensam. Redan nu, medan maken alltså inte har lämnat mig och heller inte sagt sig ha några planer på att göra det får jag nämligen närmast overkligt många förslag från fina och fantastiska män. 
 
De vill bli mina Facebook-vänner men det förstår ju alla som har samma väl utvecklade fingertoppskänsla för män och mäns avsikter som jag själv har att de tagit sig en titt på min sida, sett min profilbild och genast förstått vilken förfinad och trevlig kvinna de har framför sig. Bilden av i alla fall, för framför dem är jag väl kanske inte direkt i nuläget. De, männen, har nämligen det gemensamt att de alla är boende i staterna. Ja, de förenta alltså (i den mån de är särskilt förenta).
 
Den senaste inkommande spelaren på det romantiska fältet, General Nakasone, en army cyber commander som tydligen även knäcker extra som läkare, ser ut att vara en stabil och pålitlig man i sina bästa år. Men även alla de andra ser ut att vara hederliga och fina familjefäder. I de flesta fall är de dessutom änklingar och därmed ensamstående förälder som förutom sorgen efter hustrun helt ensamma måste hantera så skilda saker som high school-baler, tonårskärlek, SAT, och önskan om husdjur. Tack och lov är de alla religiösa så de har i alla fall stöd och stöttning från den himmelske fadern. Men de är ensamma, ack så ensamma, och det är där jag - och uppenbarligen de - ser att jag har en viktig framtida funktion att fylla. 
 
Det är givetvis väldigt svårt att välja! De är ju så bra allesammans. Generaler och läkare - ofta kirurger och de kan ju tyvärr bli nödvändiga att stifta närmare bekantskap med under något skede i livet - och pastorer. Samhällsbärare på alla tänkbara sätt! Krispiga skjortor har de också, och det är alltid trevligt. De bortgångna fruarna lämnade månne ett enormt lass nystruket efter sig, eller så har de kompetenta männen tillägnat sig även den kapaciteten. Vara hur det vill med den saken, jag vilar tryggt i att jag kommer att leva ett förnämligt och bekvämt liv "over there" för den händelse att äventyraren skaffar sig ett äventyr.
 
Vänligen,
Framtida Mrs. Nakasone
 
Me. Still here but in the future over there living the life!
 
#1 - Mösstanten

Vi är så många tjusiga kvinnor som råkar ut för samma sak. Tänk hur det kan vara! Synd bara att vissa går på det. Annars skulle ju inte de där lurendrejerifabrikerna hålla på.

Svar: Oh no, du menar att jag inte är den enda?! Hehe. :-D Din blogg verkar mysig, den ska jag läsa ikväll! :-)
Maximalisten