Maximalisten

Roligt spel
Jag kommer ihåg för några år sedan, innan jag själv hade Facebook, att vuxna människor spelade någon typ av spel där. Kan ha hetat Hay Day kanske (det gjorde det visst, jag konsulterade google och hen sade att jag hade rätt). Det tyckte jag var ett mycket märkligt spel. Som jag förstod saken då hade man ansvar för att odla, vattna, röja, skörda, sköta djur och odlingsbar jord och möjligen skulle man också sy sina egna kläder och försvara sig mot inkräktare (?). 
 
Ett annat väldigt populärt spel var - och är kanske fortfarande - Sims. "Alla" spelade Sims. Jag provade också. En gång. I grova drag kan man säga att det tycktes gå ut på att bygga ett bra hem, komma ihåg att väcka barn och vuxna så att de kom i tid till skola och arbete, skaffa de vuxna arbete om de inte hade något, sköta barns och vuxnas sociala kontakter, medla i konflikter mellan barnen och mellan vuxna och de vänner man eventuellt lyckats skaffa dem. Man skulle också se till att de vuxna hade ett sexliv, ge dem mat och mellanmål, komma ihåg att beställa tid åt dem hos läkare, frisör. Se till att de servade sin bil och att de över huvud taget köpte en bil (detta var uppenbarligen innan influerarna fanns eller åtminstone innan de plötsligt fick ont i samvetet av att de flugit så mycket) och så vidare. 
 
Det här utspelade sig när barnen var små, jag hade för min del två stycken, och det hade de flesta av mina vänner och bekanta också. När vi sågs pratades det mycket om utmaningen att driva familjeprojekt. Folk uttryckte hur trötta de blev på att se till så att ungarna kom i tid till förskolan, väcka diverse familjemedlemmar, själva gå till jobbet, handla mat, laga mat, sköta trädgården, medla i konflikter, komma ihåg att beställa tid hos läkare och frisör och eventuellt ha ett sexliv. 
 
Ja. Oj, som det klagades. Alla var förstås överens om att det var härligt att ha familj men många suckade också över alla återkommande ansvarsmoment som behövde adresseras, tas omhand, ordnas med, åtgärdas och - vad gällde somligt - elimineras. Många saknade det som numera kallas för "egentid". 
 
Den åtråvärda egentiden drömdes det emellanåt högt kring. 
 
"Tänk den som fick en dag eller en helg för sig själv! Så underbart det skulle vara. Då skulle jag köpa hem färdigmat, ha pyjamas hela dagen och SPELA SIMS (eller Hay Day) DYGNET RUNT!!
 
Hehe. 
Så konstigt att något som i verkligheten betraktades som både tråkigt, stressande och konfliktskapande i en likadan värld (bara jobbigare - i Sims kunde även de vuxna ligga nedkissade på trottoaren, hytta åt en med näven och skrika okvädesord efter en för att de minsann inte fått mat i tid och dessutom blivit av med jobbet) var intet annat än en drömtillvaro. 
 
Begrep aldrig det där. Men man ska väl heller inte förstå allt, antar jag.
 
Hur som helst så gillar jag också en del spel. Jag gillar de här:
 
Wordfeud
Ruzzle
Kryss
 
Det sistnämnda är nytt i min samling men det går i korthet ut på att lägga korsord och göra det bättre än den man spelar mot. Regga sig den som vill. Jag heter "tenaj" där om ni vill spela med mig. 
Lite tveksam kvalitet då och då dock. Jag menar "OLOJAL"? Vilken korsordskonstruktör med någon typ av självrespekt och hantverksskicklighet skulle använda ett felaktigt ord?
#1 - Mösstanten

Min dotter spelade mycket Sims när hon växte upp. Själv har jag ägnat mig åt The Room. Det passar mig. Man löser problem efter hand i sin egen takt.

Svar: Det har jag mycket lättare att förstå. Det liknar väl alla imitationslekar som barn och ungdomar lekt genom historien. The Room känner jag inte till.
Maximalisten